i ♥ sunnah

 

Det finns nog inget fegare, och jag blir alltid lika förvånad när det händer, när en vuxen man beter sig som ett litet barn när han passerar en ensam kvinna i niqab med 2 små barn och uttrycker sitt negativa ogillande av min niqab bakom ryggen eller när han passerar. Allah testar mig varje gång jag går ut själv, eftersom detta oftast händer väldigt sällan när jag har sällskap av andra (förutom barnen). Man blir både arg och ledsen på samma gång och man får känslan av att man vill säga ifrån. Men min blyghet hindrar mig och jag behåller mitt lugn och prisar Allah och tackar honom för att jag inte är på samma vilsna väg som dessa människor. Om de inte är tacksamma mot Allah, varför skulle dem då vara tacksamma mot någon annan?

 

Abu Hurairah (Må Allah vara nöjd med honom) rapporterade: Profeten (sallaAllahu 'alayhi wa sallam) sa: "Den som tror på Allah och den Sista Dagen måste antingen tala gott eller förbli tyst." (Muslim 18/1511)

 

Så istället för att riskera att tala ut med känslor som därefter följer med onödigt tal så är det bättre att behålla lugnet, prisa den Högste, vara tyst och lämna resten till Allah. Han vägleder den Han vill utav Sin Barmhärtighet och vilseleder den Han vill utav Sin Vishet.